annikasiri

Jag höll på att sätta i halsen igår när jag satt vid matbordet.
Det händer väldigt sällan att vi som bor här hemma är samlade runt bordet.
Igår satt jag med mamma och pappa och åt varma mackor innan jag skulle
ut på äventyr i natten. Pappa berättade lite om sin studenttid i Göteborg.
Fikan efter ungdomskören som han var ledare för innehöll något mycket speciellt.
På ostmackan låg en bit paprika.
Jaha? tänkte jag. Hade han inte lärt sig äta grönsaker när han var runt 22?
Men grejen var den att paprika inte fanns i Sverige innan. Så sjukt. hah..
Mamma kom då att tänka på när mormor berättat om när hon åt apelsin för första gången.
Det är galet. Paprika? det är som att man tänker att det växer på baksidan ungefär.
Om x antal år sitter kanske en liten plutt (han ska heta Bertil) och sätter i halsen,
för att hans mamma säger att hon minns när datorn kom, och hur sparsam man var.
Att sitta vid internet var dyrbar tid. Max 20-30 minuter på en kväll i början.

Jag har fått höra att jag är lik någon på det där programmet Idol.
I år har jag dock inte sett ett enda avsnitt. Vet inte riktigt vad jag gjort istället.
Men jag kan inte tänka mig att det är särskilt positivt att vara lik henne,
hon gjorde tydligen bort sig när det var dags för trio, och hon är bara 16 år!! hah...
Tråkigt att vara lik folk man inte vill vara lik, nån har pratat om Amy Winehouse,
någon om Babe i Dirty Dancing, det är ju inga hetingar direkt.

okej, en såndär det-ser-ju-nästan-ut-som-att-jag-vet-vad-jag-håller-på-med-bild igen.
(Fotograf, Joel Johansson)

Innan jag avslutar och börjar ängna mig åt andra
saker så tänkte jag komma med lite musiktips.
ERIK HASSLE, vilken kille. Disko, tryck, kanske låter
som helt vanligt radioskräp, men det är häftigt.
Lyssna på hela albumet vett ja! Orkar du inte det så
kan du börja med att lyssna på "Bump in the road"
och "Dont bring flowers after Im dead" (Spotify).




Jag hoppas lite på ett mail.
Från rätt person. Tjiipp. :)

Tänk vad fort det kommer gå.
Idag satt jag och Johannes och tänkte lite tillsammans.
Små, små delar skapades av musik och av text, inför en, enligt mig, galen ide.

Sms, 15 september 2009, från Johannes:
"Du och jag ska göra en julskiva. Sex låtar.
Nu till Jul. Det blir kul :P"

Vi får väl se hur mycket det blir med den saken. En annan sak vi får se hur det blir
med är planerna på att spela in 4 låtar som spelades ett par gånger i somras i projektet
"Syster och Bror". Det känns som att det är pågång nu iallfall.
Jag har skickat lite slaskinspelningar, så får vi se om dom är pepp.

Mina handlingar blev till beslut jag inte ville ta.
Så nära, men så fel.
Mina armar, mina händer tog beslutet.
Inte förrän dagen efter insåg jag vad som fastställts.
Jag sårade ingen annan än mig själv hoppas jag.
Sanningen blev tydligare, och jag kan inte längre leva kvar i hoppet.
Jag kan inte drömma, för jag gick vilse. Jag gjorde fel.

Dumma händer. Dumma vägar.
Dumma drömmar om det som inte finns.
Jag vet att det inte finns. Det finns bara ett vackert skal.
En vacker staty. Jag sväljer mer än jag kan.

Godnatt punkt

- Va e de om?
säger jag med oro i rösten och benen uppdragna på stolen,
kanske med för mycket inslag av dialekt för min smak.
Klockan är nu 22.37, jag sitter i köket med mammas dator,
fortfarande med benen uppdragna. För en minut sen sprang
en mus fram, såg inte var den kom ifrån, men den kom bakifrån
och sprang i världens fart till köket och under kylskåpet.
En mus??? Vad gör den i mitt hus??
Är det ett bus? okej färdig rimmat.
Pappa sitter nu på huk framför kylskåpet med en musfälla
och placerar en ostbit i den... fortsättning följer.

Det jag egentligen skulle få fram med detta inlägg var min lycka över
att jag inte är helt ute och cyklar med mina studier, för jag klarade första
inlämningsuppgiften. Jabadabadooo... I söndags när jag skrev den kände
jag mig mycket tveksam, när något päron frågade hur det gick kunde jag
bara svara: jag vet faktiskt inte. Jag hade ingen aning, Jag har aldrig gjort
en rättslig prövning förut. Efter att ha skickat in den samma kväll,
fick jag lite ångest, och började tvivla på ett av svaren (alltså halva uppgiften),
funderade på att maila läraren och be om ursäkt för att jag slösade med hennes tid,
jag såg framför mig hur hon skulle skratta när hon läste min inlämningsuppgift,
såg hur hon skakade på huvudet, visade för någon mer lärare, mer skratt..
sen maila tillbaka och be mig lägga ner typ. Eller fråga om jag visste att det var
juridik jag skulle studera? kanske tipsa mig att börja läsa svenska eller nått...



Men.. igårkväll när jag kollade e-klassrummet hade jag fått detta meddelande.
Först kändes det som att jag vunnit på lotto, sen kändes det som att hon
skrivit till fel person. Men nu är det tisdag och jag har inte fått något mail
om förväxlade inlämningsuppgifter, oooh så skönt.
(det här med full pott låter bättre än vad det är, man kan bara få antingen eller).

Nu är det nya tag som gäller, jag ligger ju lite efter hah..
Jag ska börja med att sova tror jag.
Godnatt.

Det ser ju nästan ut som att jag vet vad
jag håller på med.
Igår eftermiddag spelade jag och Matilda
lite tennis. Det är väl lite den nya grejen.
Fast än vi är ganska dåliga hah. Sen gick
vi hem till henne och drack te, och läste
hennes gamla dagböcker och kollade på
massa gamla bilder, shit vad mycket
minnen det finns. Så mycket som har hänt.
Galet. Det var skönt att hänga lite med tilda.
När jag kom hem till mig kollade jag lite i
mina gamla dagböcker, man kanske skulle
ta och skriva lite därifrån någon dag.

Nu ska jag iväg till Jocke och kolla på film.
Sen sticker jag nog till Monas en sväng...
egentligen skulle jag kunna lägga mig nu
och somna direkt.


Avslutar med något som aldrig publicerades men som jag skrev för ett
par dagar sen..

I onsdags var det BergaBlås-övning. Den goaste på länge. Inte säker på vad det beror på.
Kanske för att jag inte hade så höga förväntningar. Kändes nästan som att det inte skulle
bli något BergaBlås för mig denhär veckan. Förkylning och munsår.
Men 18.40 klev jag på bussen i stan. Sen var problemet att hålla sig vaken.
Såg framför mig hur jag skulle få sms:a Hanna att jag tyvärr inte kunde komma ikväll,
för att jag vaknat upp i Högsby. Men det gick bra.
När jag öppnade dörren till Missionskyrkan möttes jag av härliga toner. Stämning.
Tyvärr finns inte dom vackra tonerna på spotify, surt.
Det gick att spela trots munsår. Tröttheten gjorde den här gången bara saker roligare.
Kommentarer fick mig att le. Att vi var tre tumpetare fick mig att le, så mycket roligare.
Sen fick jag lite julstämning också. Vilken go övning det blev.

Godnatt. Jag finns på mobilen.

Tyngd av två väskor, tyngd av två pärmar m.m i mina händer.
Tyngd av flera kilo som inte syns, jag känner mig som starke Adolf,
jag orkar, jag faller inte ihop. nej. Jag halvspringer.
Slickar mig om läpparna för att smaka på pussen.
Den får inte bara torka bort. En minut gammal.
Sen förbereds ett förlåt-att-jag-är-sen-tal.
- Förlåt herr Dirigent.
En vit plåtburk stannade framför mig. Talet kom aldrig till användning.
Tyngden stoppades undan. Nyfikenheten släpptes fram.
Drömmarna släpptes fram.

Det var min morgon. En ganska jobbig morgon.
Men den här dagen har annars varit väldigt bra.



Avslutningen var bäst.
Fruktsallad och spel med Stina, Malin och Lina.
Skjuts in till stan och sen gå hem tillsammans med Mando Diao.
Känsla.
Godnatt.

Jag överlevde resan till Spanien.
Jag hade känslan innan jag åkte att jag skulle dö.
Kanske på resan dit? eller i Spanien? Jag har ofta den känslan.
Trodde jag skulle dö när jag åkte till Afrika med.
Men jag lever, och vad härligt det är att leva!
Störst risk att dö var nog på bilresan hem, när pensionären i vår bil körde i 150km/h,
fast jag sov och hade inte tid att tänka på sånt just då.
När jag kom hem till mitt hus var det inte så mycket mer att göra än att ställa in resväskan,
byta om till fotbollskläder och sticka på fotbollsträning..
det var skönt att röra på benen efter 12 timmar resande...
Fast jag hade gärna rest längre. Hade jag fått bestämma hade flygplanet flygit jorden runt
istället för att flyga mellan Spanien och Sverige, som bara tar 3 timmar.
Jag ville faktiskt inte kliva av planet.


Här är nästan hela gänget, efter en av spelningarna.
Vill du se fler bilder får du kolla in bilddagboken.
Länk finns på högersidan på bloggen.

Idag har jag pluggat nästan hela dagen. Förutom att jag cyklade in en sväng till stan,
och tog en promenad. Och sen på kvällen spelade jag tennis med Matilda.
Eller ja, vi stack till tennisbanan lite väl sent, det blev mörkt rätt fort,
men vi hann köra lite iallafall. Sen stack vi till donken. Vi hann prata massa.
På vägen hem såg vi en polisbil, blev rädda för att bli tvunga att betala böter för att vi inte hade
några cykellysen, så fick hoppade av cyklarna och gick istället..
Men polisen verkade ha viktigare saker för sig, han gick runt med en walkie-talkie,
en pannlampa och en schäfer.

Idag fick jag ett uppmuntrande mail på myspacen,
från en som skickade ett mail för ungefär ett år sen.
Nu skrev han ett år senare, vackra ord om musiken.
Det kändes häftigt att höra att musik kan påverka/hjälpa. Jag fick ny ork.
Jag har pratat med Johannes, senast för ett par dagar sen och förhoppningsvis
kommer vi snart att börja spela in lite nya saker.

Nu har det blivit dags att skriva en lista.
Men inte här på bloggen. Nej nej.
Den är till för mig.

Godnatt, Kram.