Tre månader kvar till julafton
Tänk vad fort det kommer gå.
Idag satt jag och Johannes och tänkte lite tillsammans.
Små, små delar skapades av musik och av text, inför en, enligt mig, galen ide.
Sms, 15 september 2009, från Johannes:
"Du och jag ska göra en julskiva. Sex låtar.
Nu till Jul. Det blir kul :P"
Vi får väl se hur mycket det blir med den saken. En annan sak vi får se hur det blir
med är planerna på att spela in 4 låtar som spelades ett par gånger i somras i projektet
"Syster och Bror". Det känns som att det är pågång nu iallfall.
Jag har skickat lite slaskinspelningar, så får vi se om dom är pepp.
Det känns att hösten är påväg.
Jag gillar den verkligen så mycket.
Har inte blivit så mycket fotograferande
från händelser i livet på den senaste tiden,
däremot händer det ibland att jag fördriver vänttid
med att fota lite ego-bilder med mobilen.
Som denna, väntar på skjuts till berga blås,
fastighetsrättsbok och bergablås-pärmen
i högsta hugg.
Ska ni köpa hus kan ni ju alltid ta råd av mig
om en vecka när jag lärt mig allt haha...
Ser fram emot helgen! Veckorna är inte så dumma
dom heller. men jag vet inte, jag bara längtar lite...
gå på spelning,inte spela själv, bara lyssna,
det är ju underbart. och sen Monas.
Jag har rensat lite på min mobil bland smsen. fast när man
kategoriserar dom efter personer är det en som har 223 poster
efter rensning hah, jag ska snart skärpa mig.
Iallfall där hittade jag ett jobbigt med mycket bra råd.
Jag insåg inte, 30 juni 14.09, när jag fick det, hur bra det hade
varit om jag följt det.
Det var inget allmänt råd så känn inte att du går miste om något
nu när jag inte skriver det här på internet. Det var personligt.
Jag borde ha följt det. Eftersom jag höll med innerst inne.
Det blev bara en sjuk karusell.
Och ändå så står du och tycker synd om dig för att du mår illa.
Vem är du? Är du du? Är du jag? Du är nog du.
Jag kommer nog ångra mig tusen gånger till.
Men det är bra att karusellen har stannat.
Stannat och stannat, någon tryckte på nödbromsen. stopp. TACK.
Idag satt jag och Johannes och tänkte lite tillsammans.
Små, små delar skapades av musik och av text, inför en, enligt mig, galen ide.
Sms, 15 september 2009, från Johannes:
"Du och jag ska göra en julskiva. Sex låtar.
Nu till Jul. Det blir kul :P"
Vi får väl se hur mycket det blir med den saken. En annan sak vi får se hur det blir
med är planerna på att spela in 4 låtar som spelades ett par gånger i somras i projektet
"Syster och Bror". Det känns som att det är pågång nu iallfall.
Jag har skickat lite slaskinspelningar, så får vi se om dom är pepp.
Jag kommer höra av mig om det läggs upp något på myspacen i framtiden!
Det känns att hösten är påväg. Jag gillar den verkligen så mycket.
Har inte blivit så mycket fotograferande
från händelser i livet på den senaste tiden,
däremot händer det ibland att jag fördriver vänttid
med att fota lite ego-bilder med mobilen.
Som denna, väntar på skjuts till berga blås,
fastighetsrättsbok och bergablås-pärmen
i högsta hugg.
Ska ni köpa hus kan ni ju alltid ta råd av mig
om en vecka när jag lärt mig allt haha...
Ser fram emot helgen! Veckorna är inte så dumma
dom heller. men jag vet inte, jag bara längtar lite...
gå på spelning,inte spela själv, bara lyssna,
det är ju underbart. och sen Monas.
Jag har rensat lite på min mobil bland smsen. fast när man
kategoriserar dom efter personer är det en som har 223 poster
efter rensning hah, jag ska snart skärpa mig.
Iallfall där hittade jag ett jobbigt med mycket bra råd.
Jag insåg inte, 30 juni 14.09, när jag fick det, hur bra det hade
varit om jag följt det.
Det var inget allmänt råd så känn inte att du går miste om något
nu när jag inte skriver det här på internet. Det var personligt.
Jag borde ha följt det. Eftersom jag höll med innerst inne.
Det blev bara en sjuk karusell.
Och ändå så står du och tycker synd om dig för att du mår illa.
Vem är du? Är du du? Är du jag? Du är nog du.
Jag kommer nog ångra mig tusen gånger till.
Men det är bra att karusellen har stannat.
Stannat och stannat, någon tryckte på nödbromsen. stopp. TACK.
Kommentarer
tilda
du är lik din mamma på det kortet:)
Att ens egna känslor förvränger ens sätt att se en person, att man inte ser den riktiga. det är lustigt.