annikasiri

Tur
Jag slog rekord idag.
14.17 var klockan när jag la på luren och fått en tid på vårdcentralen, 15.10.
Jag slängde av mig kläderna, på med något sportigare, rafsade ihop min
Pre-entrance-health record form, slängde ner frukt och vatten i ryggsäcken,
plånbok, mobil. Ta ut cykeln ur boden...cyklade i racerfart från Möckhult.
Kl. 14.55 hade jag anmält mig i luckan och satte mig i väntsalen och åt frukt. Nöjd.

Retur
Inte lika adrenalidpumpad och pepp. Det kommer bli tajt att få ordning på
vaccinationsinformationen, jag har en ny tid imorgon kl. 10. Det snurrade i huvudet
på mig. Bråttom hem för att få iväg ett mail till Department of Student Health och för
att hinna med en skjuts till Maggens kalas. Stress = lättretad. Exempel:
Ljudet av motorcykelns smatter när den körde förbi medförde en stark vilja (som jag
lyckades tygla) att peka finger. Låter inte så jag, men sant. När jag var 2 km hemifrån
konstaterade jag lättad att de 2 stora svarta hundarna som bor där inte skällde på mig,
meen....efter ytterligare 1 km såg jag 1 hundägare och de 2 hundarna okopplade på
skogsstigen. I förebyggande syfte plingade jag för att hon skulle koppla dom, hon
började ropa in hundarna men det var för sent, först sprang den ena rakt emot mig
och skällde, jag saktade in och kände hur pulsen steg, det fanns ingenstans jag kunde
ta vägen, kände mig hjälplös.
Hund 1 stannade precis vid cykeln och fortsatte skälla... sen kom hund 2 (det hjälpte
inte att hundägaren ropade på sin hund) den rusade rakt emot mig skällandes och
den hoppade upp på ena sidan, det var inte så att den klöste mig, men jag fick ett
rivmärke eftersom hunden är så stor räckte det med att den la sin tyngd mot mitt lår.
Jag tittade bort och blundade. När hundägaren äntligen kom sa jag lite skärrad (och
kanske irriterat) till hundägaren att jag försökt förvarna att jag kom för att hon skulle
hinna koppla hundarna, eftersom jag är lite hundrädd (nämnde iallafall inte att det
främst och kanske bara är just dessa galna hundar jag är rädd för) hennes svar var att
hennes hundar är snälla, men att det kanske inte hjälper att man är hundrädd. Jag sa
inte vad jag tänkte men här kan jag ju göra det. HUNDAR SOM ÄR SVARTA OCH STORA
OCH SPRINGER RAKT EMOT EN OCH SKÄLLER kan inte definieras som snälla, dom
är läskiga!! Jag var nästan gråtfärdig. Men eftersom jag hade bråttom hem för att maila
kontoret så att jag möjligtvis skulle kunna få svar till imorgon, så hann jag inte prata mer
utan cyklade lite halvskakis därifrån efter att ha mm-at och sagt hejdå.