oj
Gosh, det är som att jag inte kommer fram riktigt. Kanske jag aldrig gör.
Som det står till höger.."undrar och skriver". Ibland känner jag mig så bekväm,
skojar, studsar, bjuder, kan visst vara så rolig att min syster skrattar så mycket
att det kommer spott på hennes dator.
Ibland hör jag inte vad någon säger, inte äns vad som sägs till mig.
Ibland tänker jag att vädret är fruktansvärt ointressant. Men det har visat sig
att det behöver det inte alls vara.
Att vilja ha rätt, att vilja studsa. Att alltid vilja känna sig bekväm. Jag vet inte.
Det var väl första tanken, ja! Men andra var: är det för mycket begärt?
Tredje tanken, vill jag alltid? Så dök en textrad upp från en låt jag aldrig hört,
men som citerades med härlig svensk övremedelåldersmansengelska...
"There is a crack in everything. That's how the light gets in".
tillgången på all världens musik tror jag verkligen inte gör oss lyckligare, men såklart
kunde jag hitta låten, du kan också lyssna, sångstilen är ett eget kapitel, men låten växer
med tiden tycker jag, och eller hur...den citerade textraden! jaa, eller hur, eller hur, eller hur!!!
Leonard Cohen - Anthem
Godnatt, 01.00
Kommentarer