utkast

Mando Diao - En sångarsaga.

Bland det vackraste jag vet. Det finns ett ord för det, men det är
så mycket finare när det syns. När verkligheten, livet, tid och rum
visar det. Ungefär såhär:

Trång och lite stökig sushirestaurang. För mycket ljus i taket för att
det ska kännas mysigt men det spelar absolut ingen roll.
Mitt emot mig har jag bilden. En hand i en annan. Jag ser inte händerna
men att hennes hand ligger i knät intill förstår man på armens vinkel.

Det är fint och det gör mig glad.




Kommentarer
Erika

Du skriver fint och det gör mig glad!

2012-12-19, 21:31:07

Skriv gärna en kommentar här:

Namn:

E-postadress: (publiceras inte på bloggen)

Kommentar: