naturlag

Det är inte så att jag kan säga att jag brutit mot någon naturlag,
men det känns som något liknande när förnuftet får bestämma vissa saker.
Jag undrar varför jag behövde det?
jag tror bara tiden behöver gå. jag behöver gå.
sen glömmer jag. saker och ting suddas ut.
plötsligt kanske jag inser hur dum jag varit, och förstår det kloka,
men just nu trotsar jag någon slags inre nl.

ryggen känns jättevarm men den är kall.
jag tror jag skriver om den fina dagen en annan gång.
Godnatt, nu pensionärsprogrammet sedan sova.


Kommentarer

Skriv gärna en kommentar här:

Namn:

E-postadress: (publiceras inte på bloggen)

Kommentar: