annikasiri

På gympalektionen i förmiddags joggade jag runt munksjön i regnet
och då kom jag på vad det var jag skulle skriva lite om igår...
nämligen föreläsningen som handlade om religionsfrihet.
Jag hade en så sköööön känsla under den och efter den...
ibland kan man få som ett tryck över bröstet och saker känns tunga.
t.ex när människor är instängda och sitter och kurar i sina små stugor
och klagar på saker, eller tror att man kan beskylla en stor del av
jordens befolkning för att vara terrorister för att det finns människor
som tappat fotfästet och gömmer sig bakom titlar. För att det finns
dom som tappat inlevelseförmåga, kärlek, omtanke.
Det var så gott att få höra att det finns människor i Sverige som
jobbar för religionsfrihet, i det här fallet "Kristna socialdemokrater"
det finns människor som ser sig omkring, inte tror att de vet allting,
inte kan eller vill säga att just de bär på de rätta svaren. Utan tror att
de kan lära sig någonting av alla människor och som tycker att man ska
respektera olika livsåskådningar. Lätta andetag. Lika bra att runda av ämnet,
innan jag går igång och börjar skriva en massa...

Maj månad. Konversation för en halvtimma sen på internat-köket:
- Åh, jamen de ä ju dans imorgon kväll, åh jag längtar, sa Nina (norrlänningsklasskompisen)
- Jasså är det? undrar jag.
- Ja du ska väl me?
- njäe, jag har inte dansat sen mellanstadiet, så nej, jag ska inte med.
- okej...
Men då kommer jag ju på. Såfort jag tar ett steg bakåt, så ska jag ju nu i maj
strunta i känslorna och bara tacka ja. Våga sånt jag inte vågar. så...
- Jo men följ med! Nina och jag har tränat, sa Hanna (klasskompis)
- Ja! blev mitt svar. Lär mig nu då Hanna.
Så visade hon lite av "tjej-stegen" alldeles för lite för att jag ska känna att jag kan,
men det spelar ingen roll, imorgon ska jag åka och dansa bugg mellan 18-23,
förmodligen också lyssna på dansband urk haha, och ja, skämma ut mig med mina moves.
Men jag ska göra det.

Godnatt! 791.