annikasiri

saker som kan ge mig cancer,
jag har bett

hm vad skrev jag egentligen. Dom två korta meningarna fanns kvar som ett utkast
till ett blogginlägg, när jag skulle skriva ett nytt nu.
Jag fattade först ingenting, men efter en liten stund förstod jag.... iallfall första meningen,
fast det stod fel, det skulle stå..."Saken som kan ge mig cancer,"
Det skulle nog ha blivit en dikt om vanor, längtan, osäkerhet, ånger.
Om jag får inspiration kanske jag knopar ihop några rader i slutet, något som är tydligt
för mig men kanske svårtolkat utifrån. Jag minns inte alls vad som skulle hända med
den andra meningen, kanske syftade på bett, som i be till Gud,
eller bett som i röda prickar på smalbenen, dom kliiiar. och jag vet inte vad det är
för insekt som bitit mig.

Idag vaknade jag 07.00 av en timer som piper hemskt, men som är bra, för den väcker mig.
En timma senare öppnade jag huvudentrédörren till Oskarshamns sjukhus. På väggen
hängde en beskrivning över byggnadens olika våningar och jag gav den en chans, 
men fick ge mig och fråga efter vägen till hörselcentralen.
I ett väntrum satt bara jag, ensam med en bok om EU och några fiskar simmade runt i ett
akvarium.  Sen kom en kvinna och sa mitt namn, så jag följde efter henne.
Det hade blivit dags att göra gjutningar, som jag ska skicka iväg för att få gjutna öronproppar.
Det är något med sjukhus som jag gillar. Jag skulle egentligen velat stanna längre.

Klockan 10 repade vi med Tommys Syster, eller först åt vi frukost, men jag hade missat
i rep-smset att det stod frukost-rep, så jag hade ju redan ätit... och så råkade det vara min
födelsedags-frukost, synd att vara mätt då. Alltså jag fyllde år för ett par dagar sen,
men fixar-Emma bjöd på födelsedags-frukost och så fick jag ett paket av henne,
en väldigt fin Monki-klänning.

Förresten, dagens bloggmusik, Mando Diao.
Kanske inte känner så mycket inspiration för att skriva mer,
men tänker ändå tvinga fram lite nu.

Saken som kan ge mig cancer. Jag rör vid den flera gånger.
Vissa dagar trycker jag på den så många gånger att jag borde skämmas.
För.. scenario 1, vilket sker ofta, gör mig besviken.
scenario 2, gör mig ännu mer besviken.
scenario 3, gör mig sur, men varför hoppades jag lite?
och varför utsatte jag mig igen för något farligt?
Den är bra, den kanske räddade dig, den sjunger för mig,
och den skapar platser där människor får papper.
Den är farlig, tar uppmärksamheten från det som händer här och nu
och den ställer konstiga frågor om livet.
Platsen där jag får papper och kopparmedaljer kräver svar.
Och jag kommer på mig själv. Jag hoppar jämfota, men du tror att jag går normalt.

Godnatt