nu ja då

Nu så kan jag börja sjunga igen när en tyst paus uppstår,
eller när jag cyklar hem... nu känner jag mig fri som en fågel!
Jag är inte äns sur på mig själv för att jag just för femtioelftegången
pillat upp ett litet sår på hakan.

Jag sitter i en föreläsningssal, sa precis hejdå och lycka till
till de sista termin-3-studenterna.
Jag och Lana är färdiga med våra lektioner och det känns så
himla skönt, solen lyser, jag ska bara vänta en stund för lektionstiden
är inte helt slut egentligen. Men snart ska jag cykla hem i solen
och grilla på korrefesten. MYYYYS!

Pankilänki!


Kommentarer

Skriv gärna en kommentar här:

Namn:

E-postadress: (publiceras inte på bloggen)

Kommentar: